Ett brev. Inte en kampanj.
Till Amanda
Det är ok att du inte vet vad du vill. Du får den tid du behöver.
Det här är inte en sida för att pressa dig.
Det är en sida för att påminna dig.
Om oss.
23 april 2026
Jag vill börja med att tacka dig.
För chansen för oss att starta om på nytt.
Det som har vaknat i mig.
Jag lovar inte perfektion. Jag lovar nykterhet. Riktning. Handling. Ekonomi. Trygghet. Skratt. Kärlek. Närvaro. En vardag som faktiskt bär vikten av det vi vill bygga.
Jag har vaknat. Och jag går inte tillbaka.
Låtar som bär något av oss.
"Danza Kuduro" är mest för stunder som när vi målade tavlan, var i Dackegrottan, dina lappar till mig. När du blev kär i mig. När du sa att du älskade mig för första gången. Och det som fortfarande kan vara vår framtid 🤍
Jag drömmer fortfarande om…
Inte för att kräva. Inte för att rita upp en framtid åt dig. Bara för att du ska veta att bilderna lever — för att jag älskar dig.
En morgon där solen träffar havet och du säger ‘titta’.
En ö. Bara vi. En vecka utan brus.
En överraskning som får dig att skratta och gråta samtidigt.
En vardag där det mesta är lätt — och det svåra blir vårt, inte ditt.
Resor utan plan. Bilen full. Spellistan på.
Ett hem som doftar mat, böcker och något du tänt.
En flashmob när jag ber om din hand.
Den där Dodge Durango. Någon gång, på vägen.
Kommer du ihåg varför du älskar mig?
Du skrev 57 lappar att läsa om du behöver…
Och kommer du ihåg första kvällen vi träffades, när du sa till Sam:
"Jag har träffat min framtida man."
Ge inte upp på oss.
Jag älskar dig.
Inte på det gamla sättet.
Inte blint.
Utan vaket.
Och med hela hjärtat.
Ser jag dig.
/ Christian
Det enda jag önskar mig i 3-årspresent
är att du håller dörren öppen.